Fayas

Ja jag känner mig faktiskt utanför. Det är inte för att jag inte har något att göra eller att jag inte några egna kompisar men jag tycker om att göra saker tillsammans med Johan. Johan och hans killkompisar har startat en "herrklubb". Det stör mig. Har vi inte kul tillsammans allihopa? Har vi tjejer nån gång stoppat dom från att göra saker tillsammans? Nej nu ska det vara hemlighetmakerier och jag har absolut inget med det att göra. Det här vad inte vad jag väntade mig när vi blev tillsammans eller när vi skaffade barn tillsammans att man inte skulle räknas längre. Det är så jag känner.

Han ska nu ut och göra saker med sina kompisar och då tänker jag, men jag då? När gjorde vi något tillsammans senast? förutom att bygga på huset och betala räkningar?

Alltså när man har födit barn och varit gravid. Blivit tjock och man ser inte ut som innan.. man känner sig inte direkt attraktiv. Då behöver man inte ha något som spär på det redan dåliga självförtroendet. Och tid ifrån Johan är inget jag behöver. Jag behöver snarare hans hjälp och stöd.  

Killar i allmänhet verkar ha svårt att förstå. Hur man mår, känner och vad man behöver. Självklart behöver han oxå få egentid och självklart så missunnar jag inte honom de. men.. Jag DÅ?!

Jag har ingen tid då jag kan göra som jag vill och verkligen kan känna att jag kan de utan att jag stjäl den tiden från allt annat vi måste göra:(

Fast jag känner brist på mitt eget "liv" så älskar jag ju samtidigt att vara mamma. Tilda är det bästa som hänt mig men för att kunna vara hela jag, det bästa jag kan vara, så måste jag få vara jag ibland. Och göra saker som jag tycker är roligt..

Vem bryr sig om vad jag vill?!?!? Ingen. Vad ska jag göra?

Jag är så trött. Trött på att vara fattig. Jag behöver ha ett nytt jobb så jag oxå kan unna mig semestrar och saker. 

I hate this. Här står jag, helt ensam. I min värld.