Döm mig inte.
Jag är trött. Så trött så jag känner mig apatisk.
Jag sitter här ute på landet, själv. Varje dag, pratar med katten, tvättar, diskar och går runt och blir GALEN! jag får nippran på detta. Varför ska det vara så svårt? Kommer jag inte ut snart så kommer jag få torgskräck. jag har tänkt.. förlossnings depp?
Hade en extremt jobbig dag igår. Tilda vägrade sova på natten. somnande vid halv 2 vaknade 4 och va hungrig, somnade om efter lite matning och vaknade när jag flyttade henne från bröstet, tillläggas bör att jag inte kan sova när vi ligger och ammar för jag tror att hon kommer kvävas då, hon sov väl 3 timmar till sen va det dax för matning igen.. Så nej det blev inte så mycket sammanhängade sömn. Och på de så var hon vaken och gnällig hela dagen.. från 7 till 14 fick hon inte ro att vila/sova om jag inte bar runt på henne. Trodde jag skulle somna stående. som tur va fick jag sova mellan 4 och halv 7 på kvällen annars så hade jag nog blivit mer än galen på kvällen för självklart vägrade hon sova. Vid 12 inatt gick jag runt i köket och vyssade bäbis. det är inge roligt när man inte fått sova. och så ville jag inte väcka johan för han skulle ju upp tidigt som fan. Allt hänger ju på mig just nu. det känns överväldigande. Jag orkar inte. Jag är inte mer än människa. Dumma tankar snurrar i mitt huvud. Att jag är en dålig mamma för att jag inte orkar ta hand om mitt barn och höra henne gnälla och skrika en hel dag, för sen när johan kommer hem så är hon som en ängel för han orkar ju vagga, gunga och vyssa henne och då är ju jag redan slutkörd. Då måste ju nån av oss laga mat.. det är bara lite mycket just nu.. försöker jag iaf intala mig själv. Jag vill hitta på något, träffa mina vänner men jag orkar inte. Det kräver för mycket planering och organisering för att ta sig iväg in till stan i rätt tid.. och dom har inte tid att komma hit. Jag vill ju kunna klara mig själv. Arg, ledsen och trött är jag. Arg på mig själv för att jag inte orkar, ledsen för att jag känner mig dum för att jag är arg att jag inte orkar. Trött för att jag inte får sova.
Självklart vet jag att jag kan be om hjälp.. Men det känns som att det är väldigt mycket på alla håll just nu. Och jag vill inte verka gnällig. Och jag borde ju vara världens lyckligaste.. eller?
Varför är jag inte världens lyckligaste? Jag har fått världens finaste dotter.
Men ibland kommer såna här dagar. Det är ju dom som jag har förberett mig på hela graviditeten men man vet inte hur man ska tackla dom när man väl står där och inte sovit, inte ätit, inte skitit på en hel dag. Efter såna dagar vill jag bara fly. Dra på hög musik och bara köra..
döm mig inte, jag är nybliven småbarnsförälder.. Beundrar verkligen folk som skaffar 2 tättinpå varann..
Så. Det var mycket skönt att få detta ur sig. nu tar vi tre djupa andetag och går vidare.
Tack för att ni lyssnade.
Varför skulle någon dömma dig? Ingen skulle göra de, ingen alls! Det är ingen dans på rosor att bli föräldrar, det är säkert jättetufft i början och nej att skaffa barn väldigt tätt är nog aningen tufft och kräver mycket. Funderar hur de skall bli för oss, blir nog samma där vissa nätter & dagar. Hur orkar man, de vet ja inte, får se hur de går, sova när man kan osv. Låta hemsysslor vara och sambon får ta vid där man har lämnat, inga krav på att den som går hemma skall fixa allt. Bara o höra av dig om du vill ha sällskap nån dag, så kommer jag ut till er.
Glömde de viktigaste, Kraaaam! Sköt om er!
Tänk så här, om ca 5 år när Tilda är mer självgående, om hur det är nu och då. När dom dagarna kommer så blir det ett fint minne att tänka tillbaka på hur det var när det är som det är just nu. Bara att köra på så gott det går =)
va söta ni är! Tack så mycket! kraamar till er båda! Idag är allt mycket bättre:)
Åh gumman, jag vet precis hur du känner dig! Att inte känna sig tillräcklig, så trött att man bara vill skrika och springa nånstans långt bort, att få dessa syrliga kommentarer som inte begriper bättre.
Men du är Tildas mamma, och det är du förbannat bra på! Du vet vad som är bäst för din dotter och självklart skulle du inte göra nåt som är skadligt för henne. Nä, skit i vad idioter säger, sug åt dig av vänliga ord och njut av tiden när Tilda är så här liten, för den försvinner så snabbt, men framför allt kom ihåg att du måste må bra för att hon ska må bra. Älskar er alla tre!!! kraam