dagen som varit..
Idag har bästa moster varit här<3 Hon är så himla söt med Tilda. Bättre moster får man leta efter! Det är så roligt att vi har blivit så nära, jag och min syster. Vi har ju inte alltid varit vänner om man säger så;) Syskonkärlek..
Men nu känns det som att vi har kommit varann mycke nära. Så här nära har vi nog alrig varit. Och jag gillar det verkligen! Känns så härligt:D Och hon är så duktig med Tilda!
Vi har varit på bvc idag oxå. 55 cm lång och 4500g tung är hon nu, lillskruttan<3 Det var även läkarbesök och allt såg bra ut tyckte han:) Hon gick igenom besiktningen ännu en gång;)
Nu är jag så trött så jag kan knappt hålla ögonen öppna men sova är nog det sista Tilda tänker göra.. haha Hoppas det är nå bra på tv;)
Natti på er!
Men nu känns det som att vi har kommit varann mycke nära. Så här nära har vi nog alrig varit. Och jag gillar det verkligen! Känns så härligt:D Och hon är så duktig med Tilda!
Vi har varit på bvc idag oxå. 55 cm lång och 4500g tung är hon nu, lillskruttan<3 Det var även läkarbesök och allt såg bra ut tyckte han:) Hon gick igenom besiktningen ännu en gång;)
Nu är jag så trött så jag kan knappt hålla ögonen öppna men sova är nog det sista Tilda tänker göra.. haha Hoppas det är nå bra på tv;)
Natti på er!
Att vara mamma och pappa
Hade min första fest kväll med bästa Martina igår. Det var helt underbart! härligt väder, omgiven av mycket bra människor. Tyvärr mötte jag en som jag aldrig träffat förut och hon tyckte inte att det var ok att jag drack. Varför undrar jag..
Johan var med, nyckter och tog hand om Tilda hela kvällen. Jag bar inte runt på henne eller hade ansvar för något alls. Han fixade allt. Bara för att jag skulle få en kväll så jag kunde få ha kul men mina kompisar. Jag har faktiskt inte festat på 9 månader så jag tyckte det var "min tur" att få slappna av och ta några öl. Den här människan med åsikterna blev inte kvar i vårat sällskap så länge, hon valde själv att avvika efter att martina satt henne på plats. Min älskade tinis<3
Jag har tänkt en hel del på den händelsen idag.. Varför skulle inte jag få dricka? Eller menade hon att johan inte är kapabel att ta hand om tilda? Jag kan berätta att johan är kanon med tilda! Han fixar allt! och då menar jag ALLT! Han klagar inte nångång. Inte en enda gång har jag hört han säga att det är jobbigt. Han gör något åt saken i såfall. Ju mer jag tänker på det, ju mer stör det mig.
"Åh va johan är duktig å va johan är en bra pappa." Jag får då inte höra dagarna i ända att "gu vilken duktig mamma du är.." Varför skulle inte johan vara en bra pappa? Han har varit med tilda precis lika mycket som jag och vet vad som behöver göras och vad hon kräver..
Om vi säger att det hade varit tvärt om, om det hade varit johan som drack. Då hade det inte varit nå snack om saken. Det hade varit helt ok. Och jag hade då inte fått höra "åh vilken duktig mamma du är" Det stör mig.
Johan blev oxå störd på detta. Varför skulle han inte vara en bra pappa.
en kommentar som jag fick från min bror när jag och mamma varit på ikea:
- Var är tilda då?
- Hon är hemma med johan.
- Jaha är han barnvakt?
- Nej han är pappa.
Barnvakt? Ursäkta mig men i vilken tidsålder lever ni? Idag tar pappor lika mycket ansvar som mammor. Inte som på 40-50 talet (kan jag tänka mig).
Johan är ingen barnvakt, han är tildas pappa och jag skulle aldrig ta det ifrån honom. Han älskar henne över allt annat på denna jord och det älskar jag honom för.
tack för att ni lyssnade.
Johan var med, nyckter och tog hand om Tilda hela kvällen. Jag bar inte runt på henne eller hade ansvar för något alls. Han fixade allt. Bara för att jag skulle få en kväll så jag kunde få ha kul men mina kompisar. Jag har faktiskt inte festat på 9 månader så jag tyckte det var "min tur" att få slappna av och ta några öl. Den här människan med åsikterna blev inte kvar i vårat sällskap så länge, hon valde själv att avvika efter att martina satt henne på plats. Min älskade tinis<3
Jag har tänkt en hel del på den händelsen idag.. Varför skulle inte jag få dricka? Eller menade hon att johan inte är kapabel att ta hand om tilda? Jag kan berätta att johan är kanon med tilda! Han fixar allt! och då menar jag ALLT! Han klagar inte nångång. Inte en enda gång har jag hört han säga att det är jobbigt. Han gör något åt saken i såfall. Ju mer jag tänker på det, ju mer stör det mig.
"Åh va johan är duktig å va johan är en bra pappa." Jag får då inte höra dagarna i ända att "gu vilken duktig mamma du är.." Varför skulle inte johan vara en bra pappa? Han har varit med tilda precis lika mycket som jag och vet vad som behöver göras och vad hon kräver..
Om vi säger att det hade varit tvärt om, om det hade varit johan som drack. Då hade det inte varit nå snack om saken. Det hade varit helt ok. Och jag hade då inte fått höra "åh vilken duktig mamma du är" Det stör mig.
Johan blev oxå störd på detta. Varför skulle han inte vara en bra pappa.
en kommentar som jag fick från min bror när jag och mamma varit på ikea:
- Var är tilda då?
- Hon är hemma med johan.
- Jaha är han barnvakt?
- Nej han är pappa.
Barnvakt? Ursäkta mig men i vilken tidsålder lever ni? Idag tar pappor lika mycket ansvar som mammor. Inte som på 40-50 talet (kan jag tänka mig).
Johan är ingen barnvakt, han är tildas pappa och jag skulle aldrig ta det ifrån honom. Han älskar henne över allt annat på denna jord och det älskar jag honom för.
tack för att ni lyssnade.
Döm mig inte.
Jag vet inte vart jag ska börja. Det här inlägget känns för personligt för att skriva men jag känner att jag måste få det ur mig..
Jag är trött. Så trött så jag känner mig apatisk.
Jag sitter här ute på landet, själv. Varje dag, pratar med katten, tvättar, diskar och går runt och blir GALEN! jag får nippran på detta. Varför ska det vara så svårt? Kommer jag inte ut snart så kommer jag få torgskräck. jag har tänkt.. förlossnings depp?
Hade en extremt jobbig dag igår. Tilda vägrade sova på natten. somnande vid halv 2 vaknade 4 och va hungrig, somnade om efter lite matning och vaknade när jag flyttade henne från bröstet, tillläggas bör att jag inte kan sova när vi ligger och ammar för jag tror att hon kommer kvävas då, hon sov väl 3 timmar till sen va det dax för matning igen.. Så nej det blev inte så mycket sammanhängade sömn. Och på de så var hon vaken och gnällig hela dagen.. från 7 till 14 fick hon inte ro att vila/sova om jag inte bar runt på henne. Trodde jag skulle somna stående. som tur va fick jag sova mellan 4 och halv 7 på kvällen annars så hade jag nog blivit mer än galen på kvällen för självklart vägrade hon sova. Vid 12 inatt gick jag runt i köket och vyssade bäbis. det är inge roligt när man inte fått sova. och så ville jag inte väcka johan för han skulle ju upp tidigt som fan. Allt hänger ju på mig just nu. det känns överväldigande. Jag orkar inte. Jag är inte mer än människa. Dumma tankar snurrar i mitt huvud. Att jag är en dålig mamma för att jag inte orkar ta hand om mitt barn och höra henne gnälla och skrika en hel dag, för sen när johan kommer hem så är hon som en ängel för han orkar ju vagga, gunga och vyssa henne och då är ju jag redan slutkörd. Då måste ju nån av oss laga mat.. det är bara lite mycket just nu.. försöker jag iaf intala mig själv. Jag vill hitta på något, träffa mina vänner men jag orkar inte. Det kräver för mycket planering och organisering för att ta sig iväg in till stan i rätt tid.. och dom har inte tid att komma hit. Jag vill ju kunna klara mig själv. Arg, ledsen och trött är jag. Arg på mig själv för att jag inte orkar, ledsen för att jag känner mig dum för att jag är arg att jag inte orkar. Trött för att jag inte får sova.
Självklart vet jag att jag kan be om hjälp.. Men det känns som att det är väldigt mycket på alla håll just nu. Och jag vill inte verka gnällig. Och jag borde ju vara världens lyckligaste.. eller?
Varför är jag inte världens lyckligaste? Jag har fått världens finaste dotter.
Men ibland kommer såna här dagar. Det är ju dom som jag har förberett mig på hela graviditeten men man vet inte hur man ska tackla dom när man väl står där och inte sovit, inte ätit, inte skitit på en hel dag. Efter såna dagar vill jag bara fly. Dra på hög musik och bara köra..
döm mig inte, jag är nybliven småbarnsförälder.. Beundrar verkligen folk som skaffar 2 tättinpå varann..
Så. Det var mycket skönt att få detta ur sig. nu tar vi tre djupa andetag och går vidare.
Tack för att ni lyssnade.
Jag är trött. Så trött så jag känner mig apatisk.
Jag sitter här ute på landet, själv. Varje dag, pratar med katten, tvättar, diskar och går runt och blir GALEN! jag får nippran på detta. Varför ska det vara så svårt? Kommer jag inte ut snart så kommer jag få torgskräck. jag har tänkt.. förlossnings depp?
Hade en extremt jobbig dag igår. Tilda vägrade sova på natten. somnande vid halv 2 vaknade 4 och va hungrig, somnade om efter lite matning och vaknade när jag flyttade henne från bröstet, tillläggas bör att jag inte kan sova när vi ligger och ammar för jag tror att hon kommer kvävas då, hon sov väl 3 timmar till sen va det dax för matning igen.. Så nej det blev inte så mycket sammanhängade sömn. Och på de så var hon vaken och gnällig hela dagen.. från 7 till 14 fick hon inte ro att vila/sova om jag inte bar runt på henne. Trodde jag skulle somna stående. som tur va fick jag sova mellan 4 och halv 7 på kvällen annars så hade jag nog blivit mer än galen på kvällen för självklart vägrade hon sova. Vid 12 inatt gick jag runt i köket och vyssade bäbis. det är inge roligt när man inte fått sova. och så ville jag inte väcka johan för han skulle ju upp tidigt som fan. Allt hänger ju på mig just nu. det känns överväldigande. Jag orkar inte. Jag är inte mer än människa. Dumma tankar snurrar i mitt huvud. Att jag är en dålig mamma för att jag inte orkar ta hand om mitt barn och höra henne gnälla och skrika en hel dag, för sen när johan kommer hem så är hon som en ängel för han orkar ju vagga, gunga och vyssa henne och då är ju jag redan slutkörd. Då måste ju nån av oss laga mat.. det är bara lite mycket just nu.. försöker jag iaf intala mig själv. Jag vill hitta på något, träffa mina vänner men jag orkar inte. Det kräver för mycket planering och organisering för att ta sig iväg in till stan i rätt tid.. och dom har inte tid att komma hit. Jag vill ju kunna klara mig själv. Arg, ledsen och trött är jag. Arg på mig själv för att jag inte orkar, ledsen för att jag känner mig dum för att jag är arg att jag inte orkar. Trött för att jag inte får sova.
Självklart vet jag att jag kan be om hjälp.. Men det känns som att det är väldigt mycket på alla håll just nu. Och jag vill inte verka gnällig. Och jag borde ju vara världens lyckligaste.. eller?
Varför är jag inte världens lyckligaste? Jag har fått världens finaste dotter.
Men ibland kommer såna här dagar. Det är ju dom som jag har förberett mig på hela graviditeten men man vet inte hur man ska tackla dom när man väl står där och inte sovit, inte ätit, inte skitit på en hel dag. Efter såna dagar vill jag bara fly. Dra på hög musik och bara köra..
döm mig inte, jag är nybliven småbarnsförälder.. Beundrar verkligen folk som skaffar 2 tättinpå varann..
Så. Det var mycket skönt att få detta ur sig. nu tar vi tre djupa andetag och går vidare.
Tack för att ni lyssnade.