Till en vän

Jag fick dig när allt var som sämst. Du kom till mitt liv när jag behövde dig som mest. Liten, rädd och söt. Första dagarna spenderade du under mitt täcke, sen vågade du dig fram. Du var nog det bästa beslutet i mitt liv. Från att du kom hade jag någon. Jag var inte så ensam.
Du gav mig så mycket, min lilla dam. Du fanns där jämt. Väckte mig på morgonen, mös i soffan, höll mig sällskap när jag var sjuk och höll mig varm när allt känndes så kallt. Dom bästa åren har jag haft med dig.

men nu är du borta. Du fick ont, blev inte dig lik. Åldern tog ut sin rätt. Jag stod länge i valet och kvalet hur jag borde göra. Du var min bästa vän, inte kunde jag låta dig lida, du som gjort mig så gott. Nu får du äntligen vila.. busa och sova hur mycket du vill. 

RIP Tufflan - min speciella lilla dam.





Älskade vän.

Kommentarer
Postat av: Madde

ååh vad sorgligt. Kram

2010-11-06 @ 23:33:35
URL: http://lillins.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0